på en buss genom sverige
och jag ville bara gråta. vi sa hej då, vi ses snart igen. men det kändes tomt. mitt hjärta tog du med dej när du vände dej om och jag försökte tänka på annat då ja stuvade in väskan på bussen. jag hade glömt en sak. jag ringde, du svarade, du var glad att få komma tillbaka. jag såg dej komma. jag mötte dej på perongen. vi kramades igen. en tår. fina ord. två avsked gör ondare än ett. jag satt på bussen. den började rulla, jag ville bara kliva av, vad är det här för dum impuls hörde jag min hjärna säga. du ringde igen. hade jag inte kunnat glömma nått mer, bara för att få komma tillbaka?
oslo försvinner. skog och vatten. en solnedgång över gömda sjöar i värmland. i karlstad var det redan mörkt. i örebro och västerås var det ännu mörkare. solen försvann och glädjen hos mig försvann. helt plötsligt kändes stockholm meningslöst. jag som tillochmed längtat. vad skulle jag göra där om DU ändå inte var där. vad hade jag inbillat mig? med en väska som nu vägde dubbelt så mycket, allt mitt känslomässiga bagage. stockholm centralstation var tom. tom och iskall. ja jag är dum i huvudet.
lägenheten lyste och syskon kom och kramades. men det saknades nått. glädje, lycka? kunde inte hjälpas. jag var tom och trött. mitt hjärta var ändå inte med mej, det var kvar i oslo. fina gester, god mat och saltovinäger chips lyste upp kvällen och lovade om mera mysiga stunder, kanske hade jag valt rätt ändå? men när det var dags att sova var det omöjligt. jag ville bara gråta. varför frågade jag dig då, varför vill jag gråta, varför gråter jag? du älskar ju mej, och jag älskar dej. jag är hos min familj som jag älskar och du jobbar och har det bra i oslo, det är ingen som mår dåligt och är sjuk, vi har ju det bra, varför vill jag gråta då? bara för att du inte är här, men eftersom jag tänker på dej hela tiden så är det ju nästan som att du är här. jag känner precis samma sak som du, sa du, du hade gått en lång promenad efter jobbet för du ville inte komma hem till en lägenhet där jag inte längre fanns.
jag tänker på dej hela tiden. idag ska jag gå en massa ärenden. kanske till och med få jobb. jag ska komma tillbaka till dej, förmodligen redan på söndag. för jag saknar dej så mycket att det gör ont. tiden läker alla sår. men vi har inga sår att läka. för jag älskar dej, mest av allt på hela jorden.
Ene behebek barcha - pour tout ma vie (tu sais ca)
oslo försvinner. skog och vatten. en solnedgång över gömda sjöar i värmland. i karlstad var det redan mörkt. i örebro och västerås var det ännu mörkare. solen försvann och glädjen hos mig försvann. helt plötsligt kändes stockholm meningslöst. jag som tillochmed längtat. vad skulle jag göra där om DU ändå inte var där. vad hade jag inbillat mig? med en väska som nu vägde dubbelt så mycket, allt mitt känslomässiga bagage. stockholm centralstation var tom. tom och iskall. ja jag är dum i huvudet.
lägenheten lyste och syskon kom och kramades. men det saknades nått. glädje, lycka? kunde inte hjälpas. jag var tom och trött. mitt hjärta var ändå inte med mej, det var kvar i oslo. fina gester, god mat och saltovinäger chips lyste upp kvällen och lovade om mera mysiga stunder, kanske hade jag valt rätt ändå? men när det var dags att sova var det omöjligt. jag ville bara gråta. varför frågade jag dig då, varför vill jag gråta, varför gråter jag? du älskar ju mej, och jag älskar dej. jag är hos min familj som jag älskar och du jobbar och har det bra i oslo, det är ingen som mår dåligt och är sjuk, vi har ju det bra, varför vill jag gråta då? bara för att du inte är här, men eftersom jag tänker på dej hela tiden så är det ju nästan som att du är här. jag känner precis samma sak som du, sa du, du hade gått en lång promenad efter jobbet för du ville inte komma hem till en lägenhet där jag inte längre fanns.
jag tänker på dej hela tiden. idag ska jag gå en massa ärenden. kanske till och med få jobb. jag ska komma tillbaka till dej, förmodligen redan på söndag. för jag saknar dej så mycket att det gör ont. tiden läker alla sår. men vi har inga sår att läka. för jag älskar dej, mest av allt på hela jorden.
Ene behebek barcha - pour tout ma vie (tu sais ca)
Kommentarer
Postat av: Anonym
jag börjar typ gråta när jag läser detta. tänker på lisa ekdahl "det är en nåd att få sån kärlek..."
ta hand om dig.
massa kramar och kärlek
Postat av: fridasvenssonjonsson
kärleken den kärleken va. hur länge är du i sverige? PUSSKRAM
Postat av: Anonym
men min fina lisa! Nästa vecka SKA vi leka..ja kan göra dig glad..de gör ont ont ont att skiljas från den man älskar..Trust me, i know! ;) men ja är ändåå glaaad för att du är tillbaka i sthlm nu..just nu har vi bara sådära äckligt mkt att göra men de är snart över..typ efter imonkväll ;) Hörs i helgen! Love you!
Trackback
