vila i frid
vet inte var jag ska börja. ord finns inte för det här. ända sen jag kom hem från tunisien har detta påverkat mig så himla mycket. en femtonårig flicka (therese johansson rojo) har blivit mördad av jämnåriga från samma högstadium. jag läser vännernas minnesblogg http://minneavtherese.blogg.se/ och blir lika starkt påverkad varenda gång.
hur kan det här få hända? igår i aftonbladet och expressen kunde man läsa mördaren (tim) och hans flickvän (tove) sms om hur de planerade att döda therese. avundsjuka och kärleksdrama verkar vara de största faktorerna, men att det kan gå så långt. smsen de skrev till varandra gjorde mig rädd, det var så mycket hat.
therese var med sina vänner på en fest vid sockenplan/stureby i södra stockholm, ungefär 3 hållplatser i från högdalen där jag bor tillsammans med min farfar. precis innan hon och vännerna ska åka hem säger hon att hon bara ska kissa och springer in i en liten dunge. eftersom hon inte kommer tillbaka blir vännerna oroliga och de börjar leta efter henne. de hittar henne svårt misshandlad och ambulansen kommer. hon är fortfarande vid liv då men dör sedan av skadorna.
en flicka jag aldrig känt, flera år yngre än mig själv och som jag förmodligen aldrig skulle ha vetat vem hon va eller vad hon gillade osv. hur kan det komma sig att det berör mig så starkt? inte bara mig förresten, nästan alla känner sig nog träffade på ett eller annat sätt. vi relaterar till hur det är att vara ung, hur stark man tror att man är, att man är mer eller mindre odödlig. man känner för en flicka som var så full av liv som planerade sin sommar, som hade stress över balen och som älskade twilight. man skräms över hur hårt och orättvist livet kan vara/är, att man är skör och man frågar sig var allt hat kommer ifrån.
jag läser och följer med hur det går i utredningen och när jag åker förbi sockenplan med tunnelbanan blir jag extra berörd och jag gråter då jag ser vännernas videos på deras blogg. de här ungdommarna är födda 93, de är inte gamla. det skrämmer mig. folks kommentarer till minnessidan och olika forum skrämmer mig. de vill att mördaren och hans flickvän (som förmodligen anstiftade till mordet) ska dö. de vill ha hårdare straff i sverige och de flesta vill se blod. jag blir rädd.
de är unga människor som begått ett fruktansvärt brott, ja! jag tycker att de ska få ett hårdare straff än de 4 år som det lutar åt nu. men nej, jag vill inte att de ska dö. vill jag att de ska få en andra chans? svårt. de är så pass unga så jo det borde de nog få, men kommer therese att få en andra chans, nej. svårt. jag är glad att det inte är jag som ska dömma dessa två unga människorna.
jag vet inte hur många mord det sker i sverige varje år, jag vet inte hur mycket mer eller mindre upplysta vissa mord blir av tidningarna. jag kan ingen statestik alls som har med det här att göra men jag känner för hennes vänner, jag känner för de drabbades familjer. snart har rätten fattat ett beslut som förhoppningsvis hjälper vänner och familj med sorgen.
vila i frid.
heartcrime som gjort videon tillägnad therese, hennes vänner och familj.
hur kan det här få hända? igår i aftonbladet och expressen kunde man läsa mördaren (tim) och hans flickvän (tove) sms om hur de planerade att döda therese. avundsjuka och kärleksdrama verkar vara de största faktorerna, men att det kan gå så långt. smsen de skrev till varandra gjorde mig rädd, det var så mycket hat.
therese var med sina vänner på en fest vid sockenplan/stureby i södra stockholm, ungefär 3 hållplatser i från högdalen där jag bor tillsammans med min farfar. precis innan hon och vännerna ska åka hem säger hon att hon bara ska kissa och springer in i en liten dunge. eftersom hon inte kommer tillbaka blir vännerna oroliga och de börjar leta efter henne. de hittar henne svårt misshandlad och ambulansen kommer. hon är fortfarande vid liv då men dör sedan av skadorna.
en flicka jag aldrig känt, flera år yngre än mig själv och som jag förmodligen aldrig skulle ha vetat vem hon va eller vad hon gillade osv. hur kan det komma sig att det berör mig så starkt? inte bara mig förresten, nästan alla känner sig nog träffade på ett eller annat sätt. vi relaterar till hur det är att vara ung, hur stark man tror att man är, att man är mer eller mindre odödlig. man känner för en flicka som var så full av liv som planerade sin sommar, som hade stress över balen och som älskade twilight. man skräms över hur hårt och orättvist livet kan vara/är, att man är skör och man frågar sig var allt hat kommer ifrån.
jag läser och följer med hur det går i utredningen och när jag åker förbi sockenplan med tunnelbanan blir jag extra berörd och jag gråter då jag ser vännernas videos på deras blogg. de här ungdommarna är födda 93, de är inte gamla. det skrämmer mig. folks kommentarer till minnessidan och olika forum skrämmer mig. de vill att mördaren och hans flickvän (som förmodligen anstiftade till mordet) ska dö. de vill ha hårdare straff i sverige och de flesta vill se blod. jag blir rädd.
de är unga människor som begått ett fruktansvärt brott, ja! jag tycker att de ska få ett hårdare straff än de 4 år som det lutar åt nu. men nej, jag vill inte att de ska dö. vill jag att de ska få en andra chans? svårt. de är så pass unga så jo det borde de nog få, men kommer therese att få en andra chans, nej. svårt. jag är glad att det inte är jag som ska dömma dessa två unga människorna.
jag vet inte hur många mord det sker i sverige varje år, jag vet inte hur mycket mer eller mindre upplysta vissa mord blir av tidningarna. jag kan ingen statestik alls som har med det här att göra men jag känner för hennes vänner, jag känner för de drabbades familjer. snart har rätten fattat ett beslut som förhoppningsvis hjälper vänner och familj med sorgen.
vila i frid.
heartcrime som gjort videon tillägnad therese, hennes vänner och familj.
Kommentarer
Postat av: Charlotte
Verkligen jätte fin video, sjukt hemskt det som hänt henne..
Trackback
