så typ igår hände allt å lite till. jag ska berätta min dag.

jag vaknade hemma hos mami och papi, mamma och ludvig skulle stanna hemma för att ludvig var sjuk. drack lite kaffe och åt lite frukost sen iväg och möta emelie å maya vid slussen. buss till nacka och djupa samtal på bussen om familj. väl framme in da hood (ektorp) så började vi med att kolla på film, briiidget. och sen skulle vi plugga, orkade inte riktigt plugga så vi började flumma oss istället (läs snacka sex) sen vart vi hungriga och skulle gå ut i köket å laga mat. elen dog i hela byggnaden så två av mina grannar, kina och pakistan tog fram ett biljard bord och sen var matchen i full gång, maya körde på kraft och bollarna flög. haha. emelie satt och mesade i soffan och spelade härlig 90tals techno.

vi kutade iväg till affären för att köpa mat och efter att vi ätit lite somnade jag och emelie medan maya fick plugga vidare. sen kom energin fram på riktigt. på med spice girls, backstreet boys, 50 cent och massa mer, vi dansade så mycket så vi vart alldeles svettiga och trots att jag kom på en dans till spice up your life så ville inte emelie dansa mer. papi ringde och påminde mej om att klockan 7 var det handbollsmatch i eriksdalshallen. vi packade ihop och åkte ner till stan.

kom hem och tryckte i mej en massa lasagne, sen ville jag sova lite lunch men då stressade pappa på hela familjen att nu var vi tvungna att skynda oss för det skulle ta typ 30 minuter att gå till eriksdalshallen. men det tog bara fem minuter så vi fick sitta och frysa lite medan vi väntade på farfar. väl inne hade jag lite svårt att bestämma mej vilket lag jag skulle heja på men efter 5 min in i matchen så insåg jag vilket hammarby fan jag är. underbart.

inte nog med det, sofia och jag satt och spanade in babes, mycket underhållande och staffan olsson var ju tränare i bajen. sofia" oj jag hörde inte vad du sa, jag satt och funderade ut en extreme makeover på staffan olsson." hahaha. snacka om att vara engagerad i matchen. hehe. Lisa "sofia, man skulle kunna anmäla oss för sexuella trakasserier." "men lisa det är ju därför de spelar:" hahhaha. tur att vi verkligen har förstått det här med handboll.

så till det absolut bästa..... när matchen var slut och hammarby hade vunnit så ser jag staffan gå mot våra platser, han börjar skriva autografer till några småkillar. pappa frågar varför jag inte går å får en autograf, jag får panik och inser att snart är chansen över, å jag har ingen penna eller papper. på väg att börjar gråta då jag inser att det snart är försent, men då kommer papi, räddaren i nöden med ett papper och en penna. jag kutar ner för läktaren för att fånga staffan. han går iväg och jag hinner inte ner....

jag lutar mej över staketet och skriker. STAFFAN! han stannar och tittar på mej, lägger ner sin snusdosa på en stol och kommer fram och tar mitt papper och min penna och klottrar ner staffan olsson på pappret. jag är så lycklig.
" tack staffan" "tack själv."  det största som hänt någonsin.