Marie Antoinette
och ridån går ner. att jag gillar historiska romaner är ingen nyhet, slukar allt som har med henrik den åttonde att göra. så att jag gillar historiska romantiska filmer är ju inte så konstigt. igår då jag åt min värmda ravioli (med grekisk sallad till) så spanande jag in Marie Antoinette, anledningen, jo att härom dan då jag var inne på filmavdelningen på åhlens så hittade jag den "glömda/gömda" avdelningen, massa historiska filmer som inte har blivigt STORA episka kommersiella verk. lite glömda, och gömda skådisar med underbar brittisk accent. hursomhelst, jag ser då en film med titeln marie antoinette, på baksidan läser jag "om du gillade filmatiseringen av Sofia Coppola, så kommer du älska det här", då slår det ju mig att jag faktiskt har marie antoinette av sofia coppola hemma, så suget växte och igår blev det dags. otroligt vackra klänningar och allt känns som en gigantisk bakelse. seg ibland men otroligt fint gjort, ur ett historiskt perspektiv så är ja lite besviken på att man inte får med dramat i slutet, rymningsförsöken och sen av med huvudet i giljotinen. Kirsten Dunst gör ett bra jobb som dryg drottning och att Axel von fersen är en svensk babe gör inte saken sämre.
Kommentarer
Trackback
