lilla fågel blå
det kallas himlen, å jag har aldrig varit där.
jag har gått och nynnat den här låten hela morgonen. jag tycker den är otroligt vacker och jag blir och tänka på frida när jag hör den. Jag kommer ihåg hur frida tyckte om den redan då vi var små, vi brukade lyssnade på den i hennes stora rum på villagatan. vi förstod nog inte texten, vi var ju bara 7 eller 8 år. Eller så förstod du texten. du kommer nog alltid förstå den bättre än mig. nu bor du i gävle och vi hinner aldrig ses. men jag ska nog ringa dig snart och komma upp en helg. jag hoppas det.
Kommentarer
Trackback
